Att stiga fram och ta ett steg tillbaka. Reflektioner kring lärarens iscensättning av ett didaktiskt rum

Leif Tjärnstig

Sammanfattning


Kan element ur en kontinental tradition av bildningsorienterad didaktik få betydelse i svensk skola för att stärka undervisningens kvalité och lärarnas professionella autonomi? I artikeln argumenteras för en didaktisk princip där lärarens reflektioner kring undervisningens praxis ges rumsliga, etiska och existentiella dimensioner. Artikel bygger på idén om undervisningen som iscensättning ett didaktiskt rum, i vilket läraren skapar tid och förutsättningar för elevernas självbildning. Texten tar avstamp i Hopmans ide´ om ”återhållen undervisning”. Genom återhållen undervisning upprättas en åtskillnad mellan lärarens undervisning och elevens lärande och självbildning. Åtskillnaden möjliggör också ett autonomt professionellt utrymme för lärarens reflektioner och didaktiska handlande. I artikel återförs didaktiken på kontinental tradition av bildningsorienterad didaktik. Med utgångpunkt hos Herbart utvecklas begreppen bildsamhet, uppfordran till självverksamhet och pedagogisk takt. Den didaktiska traditionens begrepp placeras i ett nutida utbildningsfilosofiskt sammanhang genom genomlysning utifrån Gert Biestas idé om att skolans utbildning bör inbegripa både kvalificerade såväl som subjektiverande och socialiserande dimensioner. Avslutningsvis argumenteras för allmändidaktiken som kärnan i lärarens professionskunskap och hur principen om bildning upprättar ett professionellt utrymme som öppnar upp för praktiknära didaktisk forskning.

Fulltext: PDF

NoAD
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Göteborgs universitet
Box 300
SE-405 30 Göteborg
ISSN:2002-1534